anniqa

Alla inlägg under juni 2023

Reseskildring Del 5: Anniqa åker till Genève och är flyttgubbe. Dags att runda av och åka hemåt.

Av Anniqa - 10 juni 2023 07:18

Jag sov bra även denna natt på soffan och Jennie sov också skönt med behaglig temperatur i sovrummet.
Jag hann med en kopp kaffe och nåt varv på stickningen innan jag hörde hur Jennie var i farten med att packa upp mera kläder och saker. Jag hade rivit i åt jäntan att hon ICKE fick visa sej uppe före kl 9 men såklart var hon uppe och tomtade tidigt hon med. Man blir ju liksom ivrig och ill få ordning på allt.

Vi käkade frukost och fixade på lite och sen var det dags att bege sej till gamla lägenheten för att städa lite till och få med de sista sakerna hem också. På vägen ner passade vi på att ta med en massa säckar med plasten som flyttgubbarna plastat in möbler med, sopor och grejer som skulle in i förrådet. Underbart att få bort de grejerna så det blev lite bättre feng shui i hallen.

När Jennie var liten sa hon en gång nång nåt så klokt: "Mamma, jag har läst att man kan bli deprimerad om man har det rörigt omkring sej!" Detta sa hon när hon såg kaoset på mitt skrivbord och det har jag tänkt på många gånger. Hur bra det stämmer! Just nu tex, i skrivandets stund inser jag att jag skulle bli en mera harmonisk människa om jag la en halvtimme på att röja på kontoret.

Myrorna var kvar!

Traditionsenligt halvsprang vi de 2 kilometrarna bort till lägenheten och sen tog vi trapporna och detta var sista gången jag gick upp för de 4 trapporna till lägenheten. Jennie och Johan hade nog nån sväng kvar upp dit innan hela flytten var klar. Vi städade lite till men med tanke på att en städerska hade blivit tillfrågad att köra flyttstädet och hon faktiskt inte var så dyr i drift bestämdes det att hon skulle få ta fönstren och lite annat som krävde en stege och lite andra städprylar. Det städ vi hunnit med redan var ju bara en bonus och vad skulle vi annars ha gjort när vi väntade på att flyttgänget bar grejor?! Men men... Bättre att fokusera på att få ordning i nya lyan resonerade vi så vi gav oss faktiskt rätt snabbt ändå för att vara vi haha..

Dags att få tag på en Uber igen då och nu hade vi ju åkt Uber med bland annat olivträd så varför inte åka Uber med dammsugare och golvmopp?! Precis vid porten till den gamla lägenheten ligger det ett ökhak med uteservering. Som tur var hade de inte öppnat än så vi satte oss där med städgrejorna, skitiga och svettiga och väntade på bilen.

Hemma igen och fortsatte fixa lite, åt lunch, fixade lite mera och PRICK klockan 3 blev det 3-fika med Hallon, stora marränger och Creme Double! Creme Double är något så fantastiskt som en klet med Creme Fraishekonsistens som smakar grädde. Den är fetare än vispgrädde och så len och god att man typ blir lycklig när man äter den!

En flytt är en flytt och man noterade att vi kört på rätt hårt några dagar. Man orkade liksom inte hålla tempot uppe på samma sätt och jag bestämde att vi skulle äta ute. Ingen matlagning i kväll! Mitt i detta kaos hade vi alltså lagat rejäl mat också! Det var en del frysvaror som börjat småtina då jag var tvungen att tömma frysen redan på morgonen flyttdagen och sen stod det i en kylväska hela dagen i värmen. Vi ville rädda det som räddas kunde för vad jäkla tråkigt för laxar och kycklingar att dö för att bli föda men sen bara kastas bort. Nix! Så gör man inte! Första kvällen blev det lax med ett kreativt täcke av creme fraishe, fetaost, pesto och säkert nåt annat som behövde göras av med i kylen. Ris till detta och jag lovar att det blev otroligt gott! Sen var det kyckling som skulle räddas. Det blev Kyckling med klibbig jordnötssås. Supergod rätt med kyckling, jordnötssmör, koriander, lime och lite annat den äts med morotsstrimlor, salladslök och nudlar som Jennie och Johan hade sjukt gott om visade det sej. Ni vet hur det är... man liksom köper på sej så man ska ha grejer som håller sej i skafferiet och till sist har man förbannat mycket av tex krossade tomater, tonfisk... eller nudlar!

Hur det nu var så bestämde vi till sist att vara beställer hem mat och så blev det. Den förre hyresgästen i nya lägenheten hade tipsat om en bra pizzeria men vi var sugna på pasta och det hade de också. Jennie tog lasagne och jag tagliatelle med scampi. Alltså. JÄDRAR VAD GOTT!!! Rejäla portioner och jag råkade äta upp typ allt medan Jennie delade upp sitt på 2 ggr. SMART för alltså HEJ PALTKOMA!

Hoppade väl i säng (soffan för mej fortfarande) och sen var hemresedagen där!

Vi kikade ut och fick syn på denna underbara morgonvy. Soluppgång och en luftballong som stiger mot skyn. Vackert -även om det var svårt att fånga på bild.

Kan vara en bild av observationsballong

Soluppgång, lite soldis och en luftballong. -God morgon från Genéve.

Myrorna var definitivt färre nu! Undrar om det funkar ändå med den där myrfällan? Tanken är att de ska krypa in i den lilla fällan, hämta nåt gott (och giftigt) som de tar med hem till stacken eller själva myrboet... Hoppas det funkar annars kanske huset snart blir till en stor myrstack!!

Vi hann äta frukost och fixa lite, snacka lite strunt och sen var det Uberdags för mej igen. Mot flygplatsen.
Jag meddelade Jennie att "nu kommer det bli sådär tomt i mitt hjärta igen". Det blir så när jag träffat henne och sen skiljs åt för att veta att det kommer ta ett tag innan vi ses igen. Faktiskt tycker jag ändå det har gått bra denna gång såhär med facit i hand några dagar senare. Jag vet ju att jag snart ska åka och hälsa på igen och då är det inte bara Jennie och Johan jag ska hälsa på. Jag ska ju få säga hej till en ny liten familjemedlem också! LÄNGTAR!!!

Jag kom fram till flygplatsen utan besvär, checkade in och blev, enligt Fredrik, testad för om jag hade rester av sprängmedel på händerna vid säkerhetskontrollen. Jag gick igenom och det var ju ändå trevligt. Det hade varit besvärligt att förklara varför jag hade rester av sånt på mej! Jag hann käka lite och sen hoppade jag ombord på planet. Försökte sova för det är ju himla tråkigt att åka flygplan. Speciellt när man inte hittar headsetet så man kan lyssna på ljudbok.

Väl på Arlanda konstateras det som Fredrik hintat om, att det FORTFARANDE inte stannade några tåg på Arlanda. Det blev buss till Märsta station. Mästa station kändes väl liksom inte riktigt anpassad för den belastning som det innebär att ta över alla resenärer som skulle ha stigit av och på vid Arlanda station. Det var som ett mindre kaos med folk som kröp under bommen vid spåret för att hinna med tåg, tåg som tutade åt de som kröp under och inte riktigt hade hunnit undan när tåget skulle gå. Till och med tågvärden blev tutad åt. Jisses! Tätt med tåg, folk överallt -de flesta väldigt stressade då detta inte ingick i resplanen riktigt... Mitt tåg blev nån minut försenad men kom så till sist in. Ett jättegammalt och oerhört charmigt tåg med gott om utrymme invändigt. OCH nästan inga människor! Det var jag och en annan dam i den vagn jag hamnade i så jag kunde passa på att få av mej stödstrumpor och långbrallor efter flygresan och på med kortbrallor. Rena sommarvärmen även hemma. Så himla härligt!

I Uppsala var det dags att byta tåg och det innebar en väntan på 45 minuter. När det var 10 minuter kvar gick jag och ställde mej vid rätt spår. Nr 3. Det finns en funktion i SJ-appen som gör att man kan se var man ska stå på perrongen för att stå bra till vid den vagn man ska sitta i. Detta brukar sällan funka för mej i Söderhamn men jag tänkte att det kanske funkade bättre i Uppsala så jag testade. Då säger appen "Du verkar inte stå i närheten av spår 1". Nämen tackaförtrorjagdet tänkte jag, jag ska ju stå vid spår 3! Men så kikade jag lite extra på biletten och ser att det är ju VAGN 3, spår 1... Herregud, där har jag lätt kunnat missa ett tåg till!!! Jag bytte spår och hamnade efter ytterligare förseningar på rätt tåg, i rätt vagn och närapå på rätt sittplats. Som vanligt sitter nån på den plats man bokat och man får sätta sej i närheten. Jaja, det fanns ju lediga platser så det var då väl alldeles skit i samma.

Men hur firar man att man lyckats komma till och från Genéve, överlevt en flytt, hittat till rätt tåg och skall få komma hem till Fredrik och katterna igen? Jo, man går och köper sej en SJ-räkmacka och en IPA.

Så himla gott och skönt att vara hemma igen också!

Allmänt

Dela · Kommentera

Reseskildring Del 4: Anniqa åker till Genève och är flyttgubbe. Dagen då vi skulle återhämta oss.

Kommentera

Av Anniqa - 10 juni 2023 07:12

Jag sov som en stock.

Svalt och skönt och jag behövde inte oroa mej för att störa Jennie med mitt snarkande. Så otroligt irriterande med folk som snarkar och nu är jag rädd att jag blivit en av dem som irriterar. Det krävs liksom inte mycket för att jag ska låta som en taskigt avkalkad kaffebryggare när jag sover nu för tiden. Måste vara åldern.

Jennie sov sämre stackarn. Det var varmt i hennes sovrum och när hon öppnade fönstret kom det in nya och obekanta ljud. Det tar ju ett tag att vänja sej med nya ljud som trafik, stojande människor och sånt. Dessutom verkade tanten i våningen under sitta på sin balkong och röka och den röken drog rakt in genom det öppna fönstret och därmed stängdes det och det blev en oskön sovtemperatur för flickebarnet med växande mage.

Vi vaknade tidigt och pysslade vidare lite med lite ditt å datt, flyttade en låda hit, packade ur en säck dit. Körde en maskin tvätt, letade fram torkställning och hängde tvätt på balkongen...

Vi fick meddelande från flyttgubbarna som undrade om vi kunde ändra tiden i lägenheten till kl 13 i stället. Det gick ju fint.

I med frukost i magarna och sen åkte vi till IKEA för att hämta lite inspiration. Jag var såklart mest taggad för jag ville liksom se hur ett IKEA-varuhus ser ut i ett annat land. Svaret är: som i Sverige.

Det inhandlades lite fina växter till balkongen, lavendel och ett olivträd och lite annat smått å gott. Uber både dit och hem eftersom det är lite för långt att gå dit och speciellt hem med packning. Hem åkte vi Tesla och jäklar vad osugen jag är på en sån nu. Så RYCKIGT! Jag blev nästan lite åksjuk. Kan ju vara han som körde som hade nervryckningar i gasfoten också iof... Otroligt jobbig körstil i så fall.

In med grejerna hemma och sen petade vi i oss lunch och tog en promenad till gamla lägenheten för att möta upp gubbarna. Vi noterade att vi var sena och gick FORT. Jennie är nååågra cm längre än sin mor (och 24 år yngre) och har en steglängd som tar henne fram imponerande fort. Man kan inte tro att jäntan är gravid. Full fart liksom!!! Jag småsprang med små hoppsasteg som Vanheden i Jönsonligan för att hinna med! Gubbarna fixade på och vi försökte låta bli att fortsätta städa. Vi kanske råkade fixa liite men återhämtning var ju ledordet för dagen.

Ett annat ledord var MYRMEDEL. Det visade sej att vi inte var ensamma i lägenheten. Ett helt litet myrsamhälle hade också flyttat in och det hade ingen kommit ihåg att nämna för oss. Vi hade alltså ett mål att hitta myrmedel före kl 18 då det liksom stänger för helgen i Schweiz. Typ inga affärer har öppet på söndagar och nu var det lördag.

Jennie var sugen på lite mera växter till balkongen, kryddväxter. Vi begav oss alltså mot ett stort ställe som enligt Jennie hade ”ALLT”. Vi drällde runt och kollade på utemöbler, växter, inredningsdetaljer… verkligen en trevlig affär! Vi kom därifrån med lite kryddväxter. Jag fick lite soppatorsk eftersom jag är van att äta en massa mellanmål. Detta hade det slarvats med i flera dagar och på detta ett rätt hårt arbetstempo och lite sömn några nätter… Det suger musten ur en och när Jennie nämde nåt om glass insåg jag att jag behövde få nåt i magen. Men först skulle det kollas på mera möbler, mera växter, mera av nåt mera… och till sist tyckte vi det var fånigt att äta glass när det snart var dags för middag.

Nu siktade vi på att hinna in i nån liten matvaruaffär för att få tag på lite grejer som saknades i matväg. Vi började bli ordentligt trötta i fötter och ben nu! Vi hittade en liten butik som hade begränsat utbud och rätt höga priser men orkade liksom inte krångla så vi handlade det nödvändigaste där.

MEN FAN… vi hade ju glömt köpa myrmedel!!!! Vi kollade efter det i den lilla butiken men hittade icke nåt i den stilen. Hem med käket och raskt iväg igen. Nu med stegen mot en Coop-butik som verkade vara välsorterad. Nu gick vi FORT!!! In i butiken, skannade av hyllorna med blicken. Hittade avdelningen för kemtekniskt och hittade malmedel och nåt annat men inget myrmedel. Frågade en herre som jobbade i butiken om han pratade engelska. –No! Var svaret så fram med telefon och googletranslate igen. Nix, de hade inte myrmedel. Nu gick vi JÄVLIGT fort bort mot det ställe som vi varit på tidigare, det stället som hade ALLT. Nu hade jag fått upp farten och låg faktiskt före Jennie in i butiken! Vi tog sikte på första bästa expedit och jag väste åt Jennie att ”du snackar, du kan babbla engelska!”. Jennie började således på engelska säga nåt i stil med. Jag har myror i köket, har ni myrmedel? Då säger expediten, en rätt ung gosse… ”Sooo… you prefere to speak english…” lite sådär menande… Och saken är den att vi ju som sagt befinner oss i ett annat land och just i denna del talas det franska. De tycker inte alls att det är självklart att man ska snacka engelska och en del gör en jäkla stor grej av detta och tycker liksom att man ska be fiiint om att få avvika från deras språk. Vi gjorde avbön och då pratade karln på på engelska hur bra som helst. Det var alltså inte något direkt problem för honom att snacka engelska, bara en principsak!

Klart som korvspad att de hade myrmedel. Vi köpte det och kom på att nu hinner vi nog in på Coop och köpa lite grejer som vi missade i den lilla butiken. Vi typ joggade dit och hann in och handla yoghurt, öl, koriander, purjolök och müsli. När vi stod i kassakön var klockan 17.58 God marginal alltså!

Phuuuuuuu… Vi drog ner på tempot, gick hem, riggade med myrmedlet och konstaterade att det var flera myror nu än tidigare, dödade några manuellt och hoppades att myrmedlet skulle sköta resten, fixade mat, åt, landade i soffan och hade avverkat 15000 steg, de flesta i paniktempo. Inte så superimponerade kanske men med tanke på att vi var rätt slitna efter flyttjippot måste jag säga att det var lite av en bragd! Båda var trötta i fötterna och avvägde att aldrig mera använda dessa till annat än att vifta på tårna med.

Dags att sova för i morgon tänkte vi ta och städa lite mera i gamla lägenheten! Varför ta det lugnt liksom?

Vi är lite sisådär på återhämtning i den här familjen.

Allmänt

Dela · Kommentera

Reseskildring Del 3: Anniqa åker till Genève och är flyttgubbe. Dagen D är här.

Kommentera

Av Anniqa - 10 juni 2023 06:59

Som jag har berättat så kom flyttgubbarna redan på torsdag kväll och började montera isär stora möbler och plasta in saker i värsta Mr Bean-stil. Du vet... när han ska måla om rummet och klär in ALLT. Till och med vindruvorna packas in. Fullt så noga var de inte men de jobbade på fint!

Det var självaste chefen för firman som var spanjor och hans son, bestämde vi oss för. Vi har såklart ingen som helst aning om vad de har för relation eller eventuella släktförhållanden men de var lite lika varandra och babblade spanska båda två. De försökte även sej på att prata franska med oss. Logiskt med tanke på att vi befann oss i den fransktalande delen av Schweiz. "Sonen" talade lite engelska och vi körde även lite google translate där det liksom inte gick att få fram eller förstå varandra. Allt ordnar sej bara man inte ger sej! Nåväl… Jennie snackade engelska och så även jag eftersom herrarna inte ville ge sej på att tala svenska.

-Självklart frågade jag om de snackade svenska! Man ska aldrig döma ut folk och tro att de inte kan saker utan att ge dem en chans!! Den äldre farbrorn (som väl kan ha varit allt mellan 50-60 år typ...) frågade mej om jag talade spanska så jag drog min reportoar: "Hola chica" vilket ju blev fel då jag hälsade på en äldre herre... och sa tjena tjejen... svårt det där med chica och chico! Jag försökte även beställa en öl av honom! (Una cerveza grande por favor!) För att inte genera Jennie gav jag fan i att dra min favoritfras på spanska, den som jag liksom brukar briljera med till folk som INTE kan spanska men som jag liksom har vett nog att inte dra för spansktalande människor. Jasså, du ville att jag skulle dra frasen... ok då ska vi se då.... "Quiero cuatrocientos siete calzoncillos de seda natural por favor!" (jag vill ha fyrahundrasju sidenkalsonger tack!)

Icke så användbar fras det där men ändå bättre att dra än den längsta frasen jag kan på franska, ni vet... "voulez vous coucher avec moi ce soir"

De var väldigt trevliga och flitiga och när de plastat och rivit i några timmar meddelade den yngre herren som faktiskt var bra på engelska att han skulle komma 3 timmar in i arbetet dan efter då han skulle till läkaren en sväng på morgonen. Redan då tyckte vi det skulle bli spännande med kommande språkförbistringar!

Vi hoppade som sagt i säng. Jag snarkade som en hel karl och båda sov nog lite halvtaskigt p.g.a detta och att det ju var så spännande med flytten!!

Jag vaknade som vanligt äckeltidigt och steg upp och fixade lite kaffe, stickade två varv på min medhavda stickning för att få in lite harmoni i livet. Sen kom Jennie uppyrande och vi käkade frukost medan vi hade stolar och bord och innan flytt-teamet skulle komma. De dök enligt avtal vid 8 och började raskt bära möbler ner för de 4 trapporna. Totalt 86 trappsteg enkel resa.

Kan vara en bild av kaffekopp, inomhus och vardagsrum

Lugnet före stormen... Morgonkaffe innan flyttgubbarna kom och brakade igång.
Igår packade vi 27 graders värme. Skönt att inte frysa!!

Alltså de där trapporna. Man känner sej sportig och stark de första två trapporna, sen slutar man snacka i den tredje och fjärde trappan profylaxandas man sej igenom för att sej beklaga sej i stil med "meeeen vilken jävla trappa då!!!" Jag gissar att varianter av denna fras uttalades ett antal ggr på olika språk under dagens arbete!

Jag måste även nämna att vädret var FANTASTISKT! Sådär 27 grader och sol. Alla svettades som grisar och de första timmarna kände vi oss lite äckliga. Sen struntade man i det. Det gick åt mycket vatten kan väl nämnas både för oss och flyttgänget.

Idag var de flera som jobbade. BRA med tanke på mängden saker och ni vet... trapporna! Det var ägarfarbrorn, en annan herre i kanske 45-års åldern som inte snackade så mycket i början och som inte verkade uppskatta trapporna så mycket för vi gissade att han hamnade nere i lastbilen för att stuva in sakerna där och det var även en ung pigg kille med. Han berättade att han jobbade som PT och såg detta extraknäck som ett träningspass. Han var pigg som en mört och tog alltid lite extra mycket saker och liksom sprang uppför trapporna för att hämta mera. Han hävdade att han sprang 3 ggr när de andra gick en gång och det hade han förmodligen rätt i. PIGG!!!

Halv 10 skulle det komma en vaktmästare eller liknande från fastighetsägaren för att kolla om något måste åtgärdas i lägenheten innan den överlämnas till nästa hyresgäst. Jennie sa åt den pigga killen att hon kunde åka med dem med det första lasset och sen ta sej tillbaka till gamla lägenheten själv men att hon måste var hemma till halv 10. Inga problem! Bara de visste vart de skulle kunde de klara sej själva sen.

Det packades ut grejer, och mera grejer och det plastades in mera grejer, monterades ner lampor.... och tiden gick. Både Jennie och jag började känna oss en smula stressade över om hon skulle hinna tillbaka till inspektionen. Till sist bestämde vi att JAG skulle få ta hand om honom. Herregud så spännande! Jag kan ju inte så mycket franska som sagt!!!

Nu klarade jag mej tack och lov för de hann inte iväg med första lasset innan vaktis dök upp. Han talade INTE engelska! Jennie tog fram telefonen och började översätta men se då dök den pigga gossen upp igen och sa att han kunde översätta!!! Han visade sej vara portugis men han hade bott i England under uppväxten och sen flyttat till Schweiz och bott där några år. Han var ta mej tusan ett språkgeni och talade således portugisiska, spanska, franska och engelska flytande. Under dagen försökte han även lära sej svenska såklart och sa snabbt "hej", "hur mår du?" och "ha det bra!" Hur som haver så var det otroligt smidigt med tolkhjälp och allt gick fint med besiktningen.

Några saker skulle fixas som tex att man måste ha enkla lampor upphängda i taken. Detta erbjöd sej flyttgubbarna fixa. Hyvens!

Då vi inte hade en aning om när flyttlass nr 1 skulle avgå städade vi som galningar i värmen vartefter ytor uppstod lite enligt principen vi stressar på och ser hur mycket vi hinner -och hann med grymt mycket egentligen. Som tur var tog flyttgänget lunch vid halv 12 så vi stack ut på stan och käkade vi med. GOTT! Man blir hungrig av att vara flyttgubbe/städtant! Vi pep även in på Coop och köpte fönsterputs, skrapa, kakor och pappmuggar. Tanken var att jag skulle ge mej på fönstren medan vi hade en stege. Jag började putsa men det var ena jäkla fönster och för att inte tala om jalusierna som sitter ute som är mättade med damm och jox från gatan fast det är på 4:e våningen. Nåja, vi städade vidare och bjussade flyttgubbarna på kaffe och kaka.

Han som vi inte sett till så mycket dyker upp efter lunch och babblar franska/spanska med mej varpå jag svara på engelska att jag inte förstår riktigt vad han säger... Han ser verkligen ut att vilja berätta något och då den pigga killen börjar översätta river han i åt honom att han minsann kan engelska... och fortsätter lika intensivt att berätta på fransk/spanska... hahahhaahahaha förvirringen var total! Lite diskret berättar den pigga killen att det han försöker berätta är att han inte fått någon lunch och att flyttchefen inte behandlat honom väl och att han liksom fått nog och tänker gå hem. Bra ide sa jag! Gå hem och ät!!! Detta muttrades det vidare om från herren men lik förbaskat var han kvar ett tag till och spred dålig stämning med sitt surande och muttrande. Alla verkade tycka han var pinsam på nåt sätt men lät honom hålla på med sitt muttrande.

Till sist... på eftermiddan nån gång skulle flyttlasset gå. Då hade vi redan listat ut att de tänkte ta allt på en resa och att de sen skulle komma tillbaka och fixa med lamporna. De hade även ett litet uppdrag där de spacklade och målade lite på väggar där det blivit fult och slitet. Superbra gäng det där! Jennie åkte med men jag fick inte plats utan stannade kvar och städade vidare. Jag fick rapporter från Jennie om att de stannat och köpt lampgrejor och att de även stannade de på en mack för att han som muttrade om att han inte fått nån lunch skulle kunna köpa mat men det slutade med att han stack hem. Utan mat. Jaja.... Hmm.... alla kan ju ha en dålig dag och ingen av oss fattade varför han inte käkat?! Alla var ju borta i över en timme på lunch och vad gjorde han då?

Jag städar vidare och Jennie hör till sist av sej och berättar att hon listat ut att nu tänkte de packa ur/upp/in allt innan de åker tillbaka till gamla lägenheten. Klokt såklart... och nu var frågan om jag kunde ta mej till nya stället själv. JAJAMENSAN sa jag och beställde en Uber (typ av taxi). Saken är den att jag vägrade slå av flygplansläget på mobilen för det är så hiskeligt dyrt att ringa, skicka å ta emot saker och använda mobildata eller vad det nu heter i det där landet med mitt abonnemang men i lägenheten använde jag mej av wifi och kom åt att beställa Uber och kommunicera med omvärlden via messenger. När jag lämnade lägenheten var jag alltså okontaktbar.

Ubermannen var trevlig och berättade att det var ett bra område vi skulle till. Inte så bråkigt utan lugnt och nära nåt som var helt fantastiskt och som hade bra priser kl 17.... oklart vad det var som var så fantastiskt men jag sa typ "men oooo så trevligt!" i brist på annat. Ubermannen sken upp när jag berättade att jag är från sverige och rabblade glatt om ABBA, IKEA och sen mindre glatt om.... GRETA!!! Han gillade inte Greta. Jag orkade inte argumentera om detta.

Han släppte av mej på rätt gata och pekade dit han trodde jag skulle. Jag började leta efter nr 23. Jag hittade en massa portar men inte nr 23. Otroligt märkligt. På en skylt stod det tex 23-25 och jag hittade 25 men INTE 23… Jag övervägde att knäppa igång telefonen och ringa Jennie meeeeen då får jag syn på den spansktalande flyttfarbrorn, chefen!!! Jag rusar dit med armarna utslagna i stilen ”men nuuu kommer du att få en kram för jag är så glad att se dej” varpå flyttfarbrorn ryggar tillbaka och pekar på porten jag missat. Hahahahahahaaaa han kramar man inte hur som helst inte!

ÄNTLIGEN får jag se nya lyan! Den är fantastisk! Ser ny och fräsch ut, är stor och har balkong OCH en takterass. Det finns ett badrum med dusch, badkar toa och handfat, ett extra duschrum och en liten toa med handfat. På förra stället var dusch och handfat i ett rum och sen ett pyttelitet utrymme för enbart toan. Inget handfat i samma rum som toa. Märkligt!!! Här var det lite smartare fixat! Det fanns ett fint masterbedroom och två mindre rum, typ kontor/gästrum/bebisrum och ett jättefint kök, ett rejält allrum för matbord och soffgrupp/tv. Så FINT!

Den pigga gossen som vi vid det här laget började uppleva som JOBBIG var nu övertrött och speedad och visade runt mej mera än vad Jennie hann med att göra. Det var som att han trodde han skulle få flytta in med oss. Nu var det eftermiddag och vi satte såklart igång att PACKA UPP allt vi PACKAT NER. In med lådor i rätt rum, packa upp köksgrejor, in med saker i skåp, kläder in i garderober, skruva ihop och plasta av, peka och svara på frågor från flyttfolket… och till sist vid 19-20 tiden på kvällen gav flyttgänget upp och åkte hem. Då var allt inne men de hade kvar det där lampprojektet till dagen efter. Vi bestämde träff kl 9 dan efter i gamla lägenheten.

Vi lagade middag, duschade, åt och välte i säng. Jag vägrade sova i närheten av Jennie och tog soffan bredvid öppen balkongdörr. Underbart för nu började det bli lite svalare ute.

Sov som en stock!!!

Allmänt

Dela · Kommentera

Reseskildring Del 2: Anniqa åker till Genève och är flyttgubbe. Ankomsten.

Kommentera

Av Anniqa - 10 juni 2023 06:55

Flygturen gick fint.

Jag tog mej världsvant genom flygplatsen på nolltid, haffade raskt en taxi och åkte mot lägenheten som skulle flyttas ur. 4:e våningen utan hiss.

Jennie och jag skulle rodda med denna flytt och gossen Johan skulle flyga hem till Sverige och ta sej igenom en flytt från lägenhet till hus. Nyckeln till lägenheten i Genève överlämnades 1 juni och nyckeln till huset i Stockholmskrokarna överlämnades 2 juni. Lite brötigt med dubbelflytt som dessutom är i två städer och framförallt i två olika länder! Om man på det adderar en höggravid människa och som sagt de där 4 våningarna utan hiss och det faktum att flygbolag inte gillar att frakta folk som kan få för sej att föda ombord blev det jag och Jennie i Schweiz och Super-Johan med god vän/granne och några flyttgubbar i Svedala.

Jennie hade tackom och lovom lunch klar när jag dök upp så vi petade i oss maten som såklart var mumsig!!!

Sen var det färdigmaskat. Jennie hade nåt möte och jag började packa ner allt i min väg. Det mesta var packat men vi skulle ju bo i gamla lägenheten en sista natt så nån kaffekopp och sånt viktigt måste ju sparas.

Vid 5-tiden kom så flyttgubbarna och började riva stora möbler!! Vi grinade oss till att få behålla en säng, 2 stolar och sängborden. Resten skruvade isär och plastade in. Superbra för i ottan dan därpå skulle flyttbil fyllas!

När gubbarna dragit iväg för kvällen åt vi en sen middag, duschade och stupade i säng. Sopsluta!!! -Jag av sömnbrist, att varit på resande fot, omställning, värme och intensivt packande. Jennie såklart aptrött av att ha packat i flera dagar och jobbat om dagarna, värmen och stor mage.

Jag har varit förkyld och snarkade ocharmigt mycket. Ingen av oss hittade örproppar.

Stackars Jennie!!

Dag 1 tillända.

Allmänt

Dela · Kommentera

Reseskildring Del 1: Anniqa åker till Genève och är flyttgubbe. Avresan.

Kommentera

Av Anniqa - 10 juni 2023 06:50

Kort inledning innan jag brakar igång med reseskildringen:
Dottern bor i Genève sen några år och skall flytta till nytt boende. Mamman åker givitvis och hjälper till!

Som vi redan visste hade SJ nåt tjall som gjorde att de inte tänkte stanna på Arlanda. Jag höll utkik efter info om detta i app, mail och SMS... OCH hade ändå missat ett meddelande om att detta även skulle drabba mej på utresan.

Jag läste nåt om buss från Märsta till Arlanda och blev stressad över att ev missa flyget. Bestämde mej således för att ta en Uber från Uppsala till Arlanda och sov gott.

Från Söderhamn var avgångstiden oförändrad så Fredrik skjutsade mej i svinottan. Väl på plats noterar jag att två viktiga saker blivit kvar hemma; riktiga glasögon och STICKNINGEN för fan!! Freppa hastar hem och hämtar och kommer till stationen med ca 1 min tillgodo. Jag går som en äggsjuk höna på nedre plan på Resecentrum och har sällskap av 2 herrar som verkar vänta på nåt de med.

När Fredrik anländer med viktigheterna springer vi upp till spåret... där det är TOMT... OCH liksom tyst. -Inget utrop om inkommande tåg.... hmmm.... kan det vara så att X-tåget inte ÄR ett tåg utan en buss... och att det var bussen herrarna väntade på???!

Vi hastade ner. Herrarna är borta... vi ser en buss åka ut ur staden. Vi svär. Jag ber om ursäkt. Sen skjutsar Fredrik mej till Arlanda.

Jag kom i tid, kom med planet och andades ut.

Allmänt

Dela · Kommentera

Tidigare månad - Senare månad