På stenåldern levde människorna inte så länge. De tuggade dock tydligen en hel del och borstade inte tänderna så frenetiskt. I och för sej så käkade de inte godis och sånt men i vilket fall så var det inte helt ovanligt att de drabbades av såväl gingivit som parodontit... ja, tandköttsinflammationer och tandlossning.

För att de krakarna inte skulle dö som en gammal elefant som tappat tänderna kom det vid lagom ålder ett gäng nya tänder, visdomständerna. Dessa gaddar kom upp långt bak i truten men eftersom det vid det laget lossnat en och annan tand lite längre fram så fick de så fint plats och stenåldersmänniskan kunde glatt tugga på några år till innan det var dags att säga tack och hej vid kanske sådär 40-årsålder. Jag läste någonstans att medellivslängden på den tiden var ca 30 år men då får man ju tänka på att många säkert dog som spädbarn eller för all del i barnsäng.

Nu har vi ju Folktandvården och bra koll på tandvård och munhygien så det är inte lika vanligt med tandlossning i unga år. Nåt man istället kan uppleva som ett problem är när de där jääävla visdomständerna ska tränga sej upp i en mun som redan är smickfull med tänder. DE FÅR INTE PLATS!

Det skiter dom i. De kommer i alla fall. En av mina har kommit upp på sniskan så jag ville dra bort den. Det går inte. Den jävla tanden sitter tydligen så benhårt att det krävs en riktig operation för att få bort den och det tycker min tandläkare att vi ska skippa.

En av de andra 3 som jag har fått (en kvar, hurra!) skulle dras ut och den satt visst fast i vänstra knät. Min stackars tandläkare slet och drog så svetten lackade. Han bytte till en massa olika tänger men tanden satt orubbligt fast. Till sist skar han i tandköttet och sen klöv han tanden i en massa småbitar som han sedan plockade ur och la i en liten burk. När allt var klart klappade han mej på kinden och sa att jag hade varit duktig. Sen frågade han om jag ville ha med tanden hem. Rart. Jag var sådär 25 år när det hände så jag tackade nej.

Nu har jag fått nytt jobb. Ett administrativt arbete som kräver koncentration och noggrannhet. Jag är inte en administrativ människa men min chef tycker absolut att jag ska lära mej det här och ibland undrar jag om det kan vara ett saddistiskt eller eventuellt humoristiskt drag som kikar fram i henne när hon tycker det här. Nåja, jag jobbar på så gott det går men det känns som om hjärnan kokar ibland och ibland (ofta) känns det som att jag är luddig i skallen, typ bortdomnad i skallen. Idag kände jag mej som en överstimulerad hund. Totalt slut och kunde liksom inte fokusera hur mycket än jag försökte.

DÅ KOM JAG PÅ DET!!!

Det är dags för en uppgradering av hjärnan. Vi människor är kanske inte alls ämnade för att pyssla med sånt här och då skulle vi ju kunna få en hjärna som är anpassad till det nya moderna samhället. Som kompensation kunde vi avstå visdomständerna, kroppsbehåring (ja jag offrar gärna näshåret också) och för all del så kan vi lämna tillbaka en del av allt adrenalin som vi bara bränner på stress istället för på tex kamp och flykt som det var meningen till.

Undrar hur många hjärnceller man kan få för en visdomstand?! Jag har ju som sagt en som inte kommit upp än och är nån smartskalle spekulant på den så tar jag gärna lite hjärnkapacitet istället.