Jag måste då säga att jag bor på ett ganska så prydligt område.

Det är i stort sätt bara den lilla plätten utanför mitt köksfönster som är ofixad på hela Nymåla men det ska jag ta tag i snarast. Kanske i morgon, eller dan efter det...

Den här plätten är mest använd av grannarnas hund. Hon gillar att ligga och klia sej i gräset och har ofta med sen nåt litet ben som hon verkar ha mest för att verka märkvärdig. Hon gnager inte nämnvärt på dem men är väligt stolt och mallig över dem.

Min bil är inte direkt prydlig. Det är en f.d röd Volvo 460 med trasig takbox. Har lagat takboxen med silvertejp men nu har den lossnat också så jag har dragit en rem runt hela skiten för att locket inte ska blåsa av. Den är som sagt f.d röd. Lystern och glansen är borta och någon kallade den en gång för "hallonröd". Ni vet såna där matt, blekt röda hallon.. GÖTT.

Nåja, idag när jag åkte hemåt efter att ha handlat en del körde jag över en redigt stor kvist som av nån anledning låg mitt i vägen. Den åkte med hela vägen hem och upp mellan husen eftersom jag hade en massa som skulle ur och i bilen som vanligt. Det skraaaapade fint av den där och jag tror faktiskt att den kan sitta kvar fortfarande. Jag bekymrar mej inte så mycket över den för jag ska besikta bilen på fredag och är grenen kvar då får de helt enkelt plocka bort den åt mej då. De som har grop!

Nåja. När jag stannade till här utanför med kärran kom grannen med hunden ut. Och såklart även hunden med ett nytt och STORT ben. Jag snackade lite med grannen och stressade på med ur och i plockandet och så hör jag honom säga "här!" och sträcker fram en skiva skinka. Han ÄR väldigt trevlig och generös den här grannen så jag vill ju inte verka otacksam utan tar ut tuggummit ur munnen och ska precis till att ta emot skinkan när han säger att ..."ja det var ju förståss till Tessa men... det är klart..."

Eftersom jag är lite uppe i varv för det mesta så registrerade inte min hjärna rikigt hur situationen var så jag står liksom kvar och väntar på att få den där skinkskiva i alla fall. Den var smaskig kan jag säga men sen får jag syn på jycken. Hon sitter nu en bit bort och ser helt bortkommen ut. Grannen har tack och lov en bit skinka kvar, som han tydligen har gömt för mej och försöker få hunden att komma och ta den. Hunden är förnärmad, snuvad, grundlurad och sviken och sitter kvar och ser helt tom ut i blicken. Till sist kommer hon i alla fall och tar skinkan men jag tror det kan dröja ett tag innan hon och jag får tillbaka den fina relation vi en gång hade.

Sen stressar jag vidare. Hämtar med en matlåda och åker med den skrapande grenen runt heeela nymåla. Många är ute och grejar nu men jag kör så sakta och fint. När jag väl är ute på vägen börjar jag fundera över var tusan jag gjorde av matlådan. Stannar och kollar och JAPP, den stod kvar på taket.

Det är det som är det fiffiga med att inte vaxa bilen. man kan ha saker på taket utan att de kanar av!

Nu har jag varit och kokat hela kvällen och är rätt trött. På väg hem började jag tänka på dagen, eftermiddan och kvällen och INSÅG hur oerhört förvirrad jag är! Såg hundens tomma blick framför mej och skrattade så jag höll på att krocka.

Tror jag måste försöka sova lite mera.

Och köpa skinka till grannhunden.

Och ta bort grenen under bilen före fredag.

Eventuellt dra ner på kaffet...