I kväll har det gått brutalt till här uppe på Trumslagaregatan!

Igår när vi var ute och plockade undan sommaren så att säga fick vi syn på det stoora stoora trädet som vi sedan länge bestämt oss för att göra oss av med. Anledningen är att det skymmer solen och fäller löv.

Jag ringde jouorhavande trädfällare och allt i allo och idag när jag kom hem var han i full färd med uppvärmningen på lite mindre träd, eller sk sly på andra sidan kåken. Med hjälp av rep och två medhjälpare (i form av han som är så inåthelvete snygg som jag bor med och hans far) sattes sågkedjan i trädet. Efter några spännande sekunder då en redig gren snuddade i grannens växthus, några andra spännande sekunder då en gren brakade in i balkongtaket (där jag stod) och en riktigt kul stund då snyggobert drattade på rumpan när han drog i repet för att få trädet att inte ramla på allt vi vill ha kvar... så var det mesta av trädet nere. Nu återstår det diverse risröjning men sen blir det fint!

Jag tänkte att det kunde vara kul med en bild så jag knäppte ett kort men det var ju för farao mörkt innan vi drog igång så det bidde inget kort.

Men, det  viktigaste nu då:

Tack ska du ha S!!! Du är oumbärlig!