Chattade lite med gossen igår. Ja, ni vet vem jag menar. Han som är snygg, som inte bor här men som faktiskt återvänder hit utan större motstånd på helgerna.

Eftersom han är rätt upptagen när han sitter vid datorn hemma (jag tror tex att han har bortåt en miljon vänner på Facebook.. och sen är det WOW och det är ta mej tusan inte BARA att mörda ihjäl Storfan eller vad han heter, han som dom har gaddat ihop sej mot...) så är det vanligast att det är jag som hör av mej via tex MSN.

Igår gjorde jag det.

Om man har haft det på det här sättet i några år så känner man sej ju till sist lite jobbig när hör av sej så igår bröt jag radiokontakten genom att skicka en sk smiley. En GLO-smiley. Ja, en som bara ser nollställd ut och som glor på en.

Irriterande, javisst!

Ja, efter diverse vardagsbabbel så försvann gossen ett tag så jag trixade väl färdigt med det jag höll på med och till sist hoppade jag i säng.

Nyss loggade jag in på MSN för första gången idag och då ser jag att han visst har återvänt till vår konversation efter jag loggat ut med orden:

"förlåt om det verkade som jag försvann, fick ett infall och började klippa mig sen måsta ja städa och duscha...."

Det är det som är lite av charmen med att snacka med folk på Internet, att man liksom kan göra så utan att bli mördad. Ponera att man sitter och snackar sådär öga mot öga och så rätt var det är mitt i en konversation reser dej den ena utan att säga nåt, försvinner nån timme och återkommer sen som om inget hänt och meddelar att den har fått ett infall och börjat klippa sej, städa och tog sej en dusch! Antagligen skulle man ju åka på en snyting då.

Jag väljer att agera genom att blogga om det.

HA!