Blah vad jag är trött på allt flyttande som ALDRIG verkar ta slut.

Idag var jag hem till gamla lägenheten för att hämta hem det sista. Det var så mycket saker att jag får åka dit och ta det sista på fredag istället. Idag blev det det NÄST sista.

Nu på slutet är det det tråkigaste som ska med. Tex trädgårdsmöbler som man ska försöka stuva undan nånstans i väntan på våren. OCH då hade jag liksom glömt bort att jag har två uppsättningar trädgårdsmöbler. Den ena gruppen (som jag har fått med mej och som jag har stuvat undan) är av trä och den behöver målas och den hade blivit alldeles snuskigt svart och geggig. Och blöt. Och den luktade illa. Och jag blev superskitig av att jonglera med den. Den andra är av plast, är grymt rekig och allmänt ful. Den kommer att få tillbringa vintern på baksidan av lägenheten tror jag. Hammocken har jag donerat till förra grannen och hon verkar vara glad för den. KUL!!!

Sen var det:

• 2 halvfulla säckar med vete (sen tiden då jag sydde vetevärmare)
• säkert ett trettiotal plastblomkrukor, innerkrukor (som jag hoppas inte är från inomhusblommor jag dödat utan från blomplantor från vårarna på Fyrkanten)
• Tomburkar och tomflaskor som ska pantas
• En låda med tyg (vetevärmarepoken igen?)
• En stooor låda med kläder som jag slängde och (nu ångrar jag mej nästan...) i den lådan låg min gamla overall från då jag jobbade på dagis och då en av tjejerna sa nåt så otroligt förnuftigt! Hon sa: "En sak förstår inte jag, och det är varför ni vuxna inte använder overall, det som är så PRAKTISKT!" Jag åkte och köpte mej en overall samma dag och jajamen, hon hade rätt. Det är oerhört praktiskt. Den jag köpte var dessutom oerhört ful! Skrikturkos med ett V-format parti från axlar ner till navel i cerist. Täckjacksmodell med resår i midja, arm- och benslut. Tur att den var praktisk!
• Diverse tomburkar till firman
• 9 st 25-liters dunkar som jag har givit bort men som ska fraktas in till stan och förenas med den 10:e dunken
• En anslagstavla med ett julkort från han jag helst vill ha julkort från, ett alla hjärtanskort från dottern, ett litet hjärta med texten "världens bästa mamma", ett kort på mej och en knallekompis, en ICA-almanacka för 2009 och ett tidningsurklipp på farsan...

Nåja, jag stuvade in det jag fick plats med i bil och släpvagn och försökte sortera  upp det efter vad som skulle hem, in i garaget eller till åsbäcksgatan (firman). Det blev såkart som vanligt, på slutet orkade jag inte hålla sån koll utan stoppade in sakerna där det såg enklast ut.

Modern skall dock ha ett stort tack för all hjälp med blommor och blomlådor och skräpkörning och allmänt fix!

Väl inne i söderhamn var det bara att spotta i nävarna och försöka bena ut vad som skulle ur på första stället, arbetsplatsen. Fick plocka ur en del grejor för att komma åt det jag skulle ha och till sist var det riktigt rörigt!!! Suck! Nåja, jag packade in mej i bilen och for iväg mot Nymåla. Passade på att ringa en god vän och i den rikliga eftermiddagstrafiken är det plötsligt något bekant som syns i backspegeln. "Nämen... Det är ju min ICA-almanacka!!! MEN VA I HELVETE!!!" Fick tokstanna strax före bron vid shell för att ta bort anslagstavlan från taket på bilen. Piiinsamt!!! Jag hade i alla fall vett att inte fortsätta babbla i telefon då jag steg ur bilen :o)

Det mesta var kvar på anslagstavlan, det enda jag saknar just nu är ett alla hjärtansdagskort från dottern så är det nån som ser ett sånt nånstans mellan Åsbäcksgatan och Shell så är jag tacksam för att få tillbaka det.

Jaha, då var det vinter igen då.

Eftersom jag har haft lite missflyt i samband med vinterväglag har en kompis tagit för vana att höra av sej till mej med budskapet "BYT TILL VINTERDÄCK MÄNNISKA". Varje år har hon sms:at, ringt eller sökt upp mej för att säga det.

I år hörde jag inget så till sist skickade jag ett sms med texten "hjälp!"

Inget svar...

Då skickade jag ett till med texten "det är vinter"

"BYT TILL VINTERDÄCK!" fick jag tillbaka... varpå jag svarade "kan ju inte! :o("

Så då bokade jag tid för däckbyte hos hennes familj som driver en bilskrot.

Jag var tvungen att lägga fram det här med bilskrotsbesöket lite försiktigt till min bil.

Jag sa att "nu ska du och jag åka till en bilskrot och det är inte nåt farligt alls. Vi ska bara byta till nya däck på dej så du inte halkar i diket nu när det har blivit vinter. Jag LOVAR att jag tar med dej hem och att jag inte lämnar dej där."

I morse startade inte bilen. Det såg ut som att jag lämnat lyset på över natten men jag tror att den har vridit på lyset själv i ett desperat försök att inte kunna tas sej till skroten. Det var så tvärslut i (det för övrigt nya) batteriet att det inte ens gick att springa igång den.

Jag fick ringa till jourhavande granne som jag för övrigt ringde till i går morse också (då fick jag inte upp garageporten...) så han kom snäll som han är med startkablar.

Nu har vi klarat av däckbyte och bilen drog en lättnadens suck när vi lämnade det där obehagliga stället. Om ett halvår ska vi dit igen och då hoppas jag att den inte tjafsar på det här viset.

Grannen med hustru är inte bara  hjälpsamma, de är dessutom väldigt trevliga och nu har jag och dottern just haft den stora äran att ha dem här på lite fika och babbel. KUL!

Vi kommer att trivas här på Nymåla!