Skrivet mars 2009 - Eftersom jag precis har flyttat tänkte jag att det kanske kan funka att publicera en liten berättelse ur verkligheten från förra stället jag bodde på. Namnen på huvudpersonerna är utbytta.

Strax före jul blev jag räddad av David Batra. Jag letade som vanligt julklappar sådär i sista minuten och blev lite smått överlycklig när jag hittade boken med titeln "Den som inte tar bort luddet ska dö!" Jag köpte flera stycken och delade ut till de jag trodde skulle uppskatta den.
 
Det är en bok med samlade elaka och irriterade lappar som hittats i tvättstugor, vid diskbänken på arbetsplatser, på vindrutan på bilen osv. Man vet aldrig när man gjort sej förtjänt av en elak/irriterad lapp. David har skrivit små kommentarer till lapparna och det är riktigt underhållande att se hur folk hetsar upp sej över småsaker. Själv fick jag smaka på det här för en massa år sedan då jag bodde granne med Harald Stenberg. 
 
Harald äger en liten tokblå truck. Denna truck används bara i yttersta nödfall eftersom Harald brukar försöka snika snålskjuts så långt det bara är möjligt och sen faktiskt lite till också. Resterande tid stod den mest ivägen för oss grannar eftersom Harald brukade försöka ställa den på två parkeringsrutor. En kväll när jag kom hem hade han lyckats med det och det var fullt på parkeringen. Krångligt... MEN eftersom Harald hade tagit de två rutorna längst till höger så krånglade jag mej in och fick bilen att stå kvar utan att ramla ner i diket. Det var allt lite småbökigt att komma ut men det gick. Morgonen efter kunde man se en stooor och tydlig skylt i sidorutan på trucken. Mot min sida så att säga. "GE FAN I ATT SMÄLLA UPP BILDÖRREN PÅ MIN BIL ERA HÄNSYNSLÖSA JÄVLAR!" Jag har aldrig bett om ursäkt för att jag parkerade sådär nära men jag har inte ställt mej bredvid Haralds truck i onödan nån mer gång heller. Det är ett kraftfullt sätt att kommunicera på det här lappsystemet!

Här har vi en bild på den lite smått världsberömda trucken.
 
Det jag skulle komma till är att vi visst har problem här på fyrkanten där jag bor. Det är tvättstugan just nu och det i kombination med folk som inte riktigt vill rätta in sej i ledet. Redan i somras fick jag första inblicken i det här. Jag kom utvinglande med oborstade tänder och håret på ända för att slänga in lite tvätt. Det blir himla mycket tvätt när man masserar. Tja, jag låste upp och steg in och konstaterade att nån visst glömt att hämta tvätten och att städa efter sej. Det är ju jättelätt att missa det. Man kanske har sista tiden på kvällen... åsså slänger man in tvätt i tumlare och torkskåp och tänker att man ska hämta tvätten på morgonen efter, innan första tvättpasset börjar. Klockan 7. När klockan ringer tror man att den har blivit sinnessjuk och man stänger av den och somnar om. Sen kanske man har varit vaken ganska länge så man är supertrött och man kanske hör till den typen av människor som aldrig blir naturligt morgonpigg så man kanske gärna sover till halv 10 om man kan och får. Kort sagt, jag såg att nån inte tagit bort sitt och att maskinerna var tomma så jag började tvätta. Allt detta gjordes med halvslutna ögon eftersom min plan var att gå raka vägen tillbaka till sängen igen.
 
Väl ute möter jag Kajsa. Kajsa är en arg ung 2-barnsmamma som har superkoll på allt som händer här på området. Kajsa bor mittemot tvättstugan. Kajsa har en väldigt gäll röst när hon är upprörd. Kajsas röst skär i  öronen klockan 7 på morgonen. "Har dom tagit bort tvätten?!" gapar Kajsa. Tydligen har hon koll på att det tvättats på nattetid och har nu stigit upp lite extra tidigt för att få gotta sej i att ta dem på bar gärning. De som inte kan rätta in sej i ledet alltså.
Jag vill ogärna ge Kajsa vatten på kvarn så jag försöker liksom finta henne och stänga dörren så att hon inte ska se förödelsen. Det är onekligen ganska rörigt där ute men vatusan! Kajsa fintar man inte så lätt. Hon tar sej in med argumentet att hon ska boka tid för tvätt. Hon gapar på ett tag om hur det ser ut och sen lyckas jag ta mej därifrån. In mot sängen.
 
Väl ute möter jag Maggan. Maggan är en kort och tjock liten tant från Värmland. Hon är ganska nyfiken av sej och hon har tvingat sin man att klippa häcken extra låg utanför deras lägenhet så hon ska kunna se ut. Hon har tex koll på tvättstugan från baksidan. "HAAAR dom tagit bort tvätten efter sej?!" säger Maggan lite pustande eftersom hon fått skynda sej ut med rollatorn för att hinna på mej innan jag går in igen. Maggan berättar att hon minsann sett att DE varit ute och tvättat på natten och hon tänkte att "dom kommer aldrig att hinna få bort tvätten i tid i morgon bitti" Jobbigt att vara vakthund... tänker jag och försöker gå in till sängen. Nej nej. Maggan tar mej armkrok och går in i tvättstugan till Kajsa. Där drar det liksom igång lite värre mellan de tu damerna. Lite intressant är det för i normala fall är Maggan och Kajssa ovänner men de finner varandra så fint när det gäller frågor som tvättstugan och bilkörning på området. Det ligger lite tvättmedel på golvet och Maggan hetsar upp sej över det. För att släta över berättar jag att jag just tappat ut en halv hink med tvättmedel hemma i hallen. Menar att det är ganska lätt hänt... och sen så biktar jag mej och säger att jag ofta är ute och tvättar på nätterna eftersom det är är ju ändå ledigt då och man stör ju ingen eftersom tvättstugan ligger i ett separat hus.... Då lägger Maggan armen om mina axlar och säger "men Anniqa, det är SKILLNAD!"  Jag undrar vad det är för skillnad på mej och de som har glömt tvätten.
 
Nästa gång jag kommer ut i tvättstugan, efter sådär 45 minuter, finner jag att Maggan och Kajsa har fått sällskap av Maggans man Pelle. Vi har inte världens största tvättstuga så jag får be dem maka åt sej lite när jag ska ta ur min tvätt ur maskinerna. På väg mot tumlaren säger Maggan "De har väl tagit ur luddfiltret!" varpå jag svarar (lite irriterande att behöva svara för jag vill ju inte tjalla) "nja, de har ju liksom glömt tvätten också". MAggan tar sej för hjärtat, vacklar till och säger med sin fina värmländska dialekt "men... jag blir alldeles KLEN!"
Då jag tar fram den lilla sopen för att ta bort luddet säger Pelle STOPP!!!
Det visar sej att han har kameran med sej (Pelle har jobbat som journalist) och han är ute om dokumenterar förödelsen. Pelle menar att jag inte får ta bort luddet. Han vill först plåta det och helst vill han att det ska sitta kvar som bevis också. Jag börjar få en irriterad rynka mellan ögonbrynen och tar bort luddet i alla fall. Då hämtar Pelle luddet ur soporna och knäpper kort i alla fall. Jag börjar tycka att det är obehagligt och undrar om det inte börjar ta lite stora proportioner det här. Men då får jag veta från Kajsa att "Man lessner ju" (ledsnar på svenska).
 
Jag lämnar de tre i tvättstugan och hör sedan hur Berit Hult kopplas in i dramat. Berit bor granne med de som identifierats som brottslingar denna gång. Jag hör Berit vråla nåt till den unga killen som nyvaket kikar ut för att rasta sin hund.
 
Sista gången jag är i tvättstugan kommer samma nyvakna kille ut och hämtar tvätten. Jag frågar om han åkt på skäll och han ser lite skamsen ut och säger att Berit retat upp sej för att hans hundvalp jagar Berits katt. Sen så störde hon sej visst på att han tvättat bilen utanför lägenheten också så nu är det slut med biltvätt på området. Synd, för jag hade tänkt tvätta min rishög förra sommaren men det har fått vara... Pelle hade stormat in och gapat om att nu skulle tvättstugan plockas ur och städas ögonaböj!
 
Slutknorren på det hela är att det inte var killen med hunden som hade lämnat tvätt i tvättstugan. Det var hans granne men det vet inte Kajsa, Maggan, Pelle och Berit. Maggan har en egen tvättmaskin och brukar inte tvättstugan annat än för att få upp blodtrycket vid såna här tillfällen. Kajsa tog bort sin plutt eftersom hon inte alls behövde tvätt den där dan, det var ju bara en anledning för att få komma ut och kika i tvättstugan.
 
Nu har grannarna till killen med hunden flyttat men vi har ett lite "hemligt" par som bor här på området. Kvinnan hade fotboja förra sommaren och det ryktas om att hon har hotat folk med kniv. De har gärna fördragna gardiner och jag antar att de vill vara annonyma. I helgen hade de identifierats som tvättstugebrottslingar av team Kajsa/Maggan. De hade glömt tvätt och med argumentet "man lessner ju" hade Kajsa beslutat att nu var det tvättförbud tills på måndag efter att hyrsevärden fått ta del av elendet. Till min stora förtjusning såg jag att de hemliga hann ut och städa sent på söndag kväll så det sket sej så att säga för Kajsa och Maggan.
 
Nån dag senare var jag ute och tvättade igen och då kom Maggan ut och kikade till. "Jaha... så du törs tvätta här" säger hon för att få igång mej. Efter att ha försökt slingra mej så säger jag helt enkelt "har vi problem?" Då berättar Maggan om en massa små delikata saker som jag har missat och så säger hon det finaste jag hört på länge. PÅ värmländska: "Jag brukar inte svära, men MILDA MATILDA så det såg ut här i helgen!
 
Nu vill jag att ni som har orkat läsa ända hit, oavsett om ni som Maggan inte brukar svära eller inte, lägger er till med den mest värmländska dialekt ni kan frambringa och så säger ni högt och med lite inlevelse MILDA MATILDA! Visst är det ett riktigt kraftuttryck att ta till när det krävs. Varsågoda.
 
Men i alla fall. Jag trivs här. Vi bryr oss om varandra här på landet. Vi bryr oss JÄTTEMYCKET!

Nu har jag som sagt var flyttat. Om någon dag måste jag tvätta. Håll tummen för att jag klarar det!

Artikel om tvättstugetrams: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6108375.ab

 

Lena

15 oktober 2009 17:14

Jag vrider mig !!!! Ha, Ha, jag har väntat på den här storyn, du gav en hint om att du hade nåt snaskigt på G. Vilken studie i verkliga livet å vilken tur att människor har möjlighet att leeva liivet fuuullltt uuuutttt! Storyn roar, oroar och berör, ge ut en bok till jul du med.

 

anniqa

15 oktober 2009 18:48

Haha.. jamen visst är det fint att vi kan ge varandra utrymme att vara bara som vi är! Nu funderar jag på att skaffa skyddad identitet, eller åtminståne en bodyguard.

http://anniqa.bloggagratis.se

 

Mjölkmamma

17 oktober 2009 12:15

AHahah ÄNTLIGEN! Ja visst är det händigt med folk som har ett liv!!
Aj lav jo, nu drar vi mot norr dotra o jag :-)
Blev det någon Studie av Ballongvisp igår?

 

anniqa

20 oktober 2009 08:37

Elvis(p) aftonen var som jag hade hoppats en fest med musikaliska inslag och inte som vi båda befarade och fasade över en mätning i vilken granne som har den fränaste elvispen/ballongvispen. Med tanke på att jag är med i "våga vägra ballongvisp" och att elvispen nyligen brann upp hade det kunnat bli en ofördelaktig första kontakt med grannarna. Nu förflöt det hela fint.

MEN fan vad det är svårt att boka tvättider på nya stället då! Funderar på att sätta upp nån sur lapp för att få den rätta stämningen.

http://anniqa.bloggagratis.se

 

Mats Århammar

6 november 2010 23:50

Helt galet!

http://arhammar.nu

Anniqa

7 november 2010 00:08

jaa MILDA MATILDA!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

SÖNDAG Knut träffar sin kompis Emma på simskolan (babysim, men det låter så barnsligt säger Knutte...) Knut och Emma hälsar på varann och snackar ut om vad som hänt sen sist. Det kan vara vad de fått smaka för konstig mat, hur de upplever att...

Det ÄR allt lite bökigt att veta vad som är vad i hyllorna på affären här i Geneve men även här hemma i hyllor och skåp då det här är den fransktalande delen av landet och de envisas med att skriva etiketter och annat på franska. -Rätt logiskt med ta...

Hittade en liten sak jag skrivit om resan till Kreta 2004  i en mapp döpt "NOSTALGI" i min dator.   Jag, barnets far och dottern nästan 12 år drog iväg på semester till Kreta och med oss hade vi även mamma/mormor. Det var en trevlig resa med myck...

Jag sov bra även denna natt på soffan och Jennie sov också skönt med behaglig temperatur i sovrummet. Jag hann med en kopp kaffe och nåt varv på stickningen innan jag hörde hur Jennie var i farten med att packa upp mera kläder och saker. Jag hade riv...

Jag sov som en stock.   Svalt och skönt och jag behövde inte oroa mej för att störa Jennie med mitt snarkande. Så otroligt irriterande med folk som snarkar och nu är jag rädd att jag blivit en av dem som irriterar. Det krävs liksom inte mycket fö...