Nu är jag på semester i Funäsdalen tillsammans med den här enormt snygga karln som jag envisas med att träffa OCH hans familj. Dom är trevliga dom med så man får ju vara glad att dom vill ha en med.

Jag är inte så van vid fjällsemestrar, har väl varit iväg på nån kortare sväng några ggr men det var för det första länge sen och för det andra baserades de resorna mest på slalomåkning. Den här familjen åker på den plattare ledden och eftersom man inte vill visa sej omöjlig på nåt sätt så åker alltså även jag på den ledden.

Problemet för min del är väl så att säga tekniken och bristen på mod. Jag är lite av en passgångare och går liksom gärna med samma sidas fot och hand framåt samtidigt vilket inte ger så effektiv skidåkning. Sen är jag lite farträdd också så om jag på nåt sätt har fått upp farten, gör jag mitt yttersta för att dämpa den.

Grejen med fjäll är ju att det är berg, berg har en viss lutning. För att komma upp så kommer man inte ifrån uppförsbackar. De andra åkte skidor, jag bar skidor. Inga problem med det för alla var glada och nöjda med den lösningen. Stundtals hade jag sällskap på min promenad men till sist var vi uppe på själva fjället och man skulle ju ses som en fjant och amatör om man fortsatte bära skidor där så jag trasslade på mej dom.

Skidorna kommer jag hyfsat överens med, det är stavarna som är tramsigast. Eftersom vi åkte hela dan så hade jag gott om tid att fundera ut hur man skulle vilja ha det. JAG skulle vilja ha reglerbara stavar. När man åker på platten så att säga, då vore det attans bra med låååånga stavar så man kan fjöta på lite, sen när det är uppförsbacke skulle det vara smidigare med lite kortare. Alltså, reglerbara stavar måste vara grejen. Kom på att man skulle kunna ha samma konstruktion som det är i mitt skaft till golvmoppen. Man liksom vrider fast det i det läge som man tycker är lagomt. Fiffigt värre. Sen kom jag på att det skulle vara skönt med lite fjädring i stavarna också och TÄNK vilken fart man skulle få om det liksom studsade till lite varje gång man skjuter ifrån! Det här sista med fjädring har jag inte berättat för nån. Vill ju inte att nån ska sno patentet :O)

Sen så lurar jag på det här med telemark. För det första så tror jag de har stålkanter och att man kan sätta fast baksidan av foten också. Detta kommer att innebära att man kan stanna även med löparskidor, något som annars är mer eller mindre omöjligt om man kommit upp i en viss fart. Har testat att dutta med stavarna framför mej för att dämpa farten och det resulterar bara i att man gör illa sej och ännu en gång önskar att man hade stötdämpare i stavarna. Plogtekniken funkar inte om man behöver akutstanna.

På firman har jag en duschstång som jag har ett draperi på. Den är helfiffig. Man liksom skruvar ut det till lite längre längd än man behöver och sen trycker man ihop det så fjädrar det ut och sitter fast skitbra. SÅN konstruktion skulle man kunna ha i stavarna. Gudars vad jag blir nöjd med mej själv när jag är så här påhittig!

Ja, sen googlade jag på justerbara skidstavar och så var den drömmen över. Det finns ju för fan redan såna. MED fjädring dessutom. Blah!