Nu har det varit några dagar med trassel för hela familjen.

Morsan är nere i Uppsala och har gjort en sk ablationsbehandling för att få bukt med sitt hjärtflimmer. Hon har flimrat till och från i några år och nu har det varit mera till än från under en period så det passade jättebra med den här operationen som hon annars gått och gruvat sej för de 15 månader som väntetiden är på.

Operationen går ut på att man går in med mätinstrument och brännverktyg via ljumsken och upp hela vägen till hjärtat för att bränna små ärr i vävnaden i hjärtat. Detta skall göra att det slutar flimra och det brukar lyckas bra för många men inte för alla. Morsan fick flimmer dan före operationen, under operationen och DAN EFTER operationen. Inte så uppmuntrande såklart men jag har läst på och hört mej för och man brukar tydligen bli erbjuden ny operation för att fixa det de missat. En jobbarkompis till syrran har en pappa som har gjort opreationen 3 ggr och NU är det bra med honom.

Det har som sagt varit några rätt jobbiga dagar för oss alla men det som är det jobbigaste är väl att det går upp för en hur det är för en person som lider av tex flimmer. Visst berättar hon att hon har flimmer och man förstår att det är jobbigt men det blir så tydligt hur stora problem hon har när det blir operation och sjukhusbesök. För morsan är det väl som "vanligt".

Jo, bara för att förstärka hur tjafsigt det är för morsan så kan jag berätta att hon tex har fått giftstruma av mediciner, har gjort elkonvertering tidigare (när man startar om hjärtat med typ startkablar...) utan att flimret slutat flimra. Igår när hon flimrade gjorde de en elkonvertering igen och det funkade inte den här gången heller. Det håller i sej ett dygn ungefär och sen är hon ju såklart jättetrött för hon inte har sovit och har mått dåligt. Alltså är det mycket tid som går bort i hennes liv på det här och det här är en annars pigg tant som gillar att göra kuliga saker. Det går inte att planera nåt större projekt för henne. Hon älskar att res och det är ju väldigt svårt.

Idag ska jag hämta hem henne från Uppsala verkar det som och med lite tur var det här flimret bara sviter efter operationen och det lugnar ner sej nu. Vi håller tummarna.

Nu till något positivt!

Hanna Zetterlund heter en rar jänta som jag känner. Hennes mamma har också problem med lilla hjärtat. Hanna är en riktig kostnär och skapar med färg och form och nu har hon tecknat jättefina och populära ugglor. De säljs på Krukmakeri & Hantverk (se www.krukis.se) i Söderhamn bl.a Igår köpte jag en av hennes ugglor som stödjer hjärt- och lungfonden. Förutom att det är en fin bild så bidrar jag härmed med en liiiten slant till forskningen på ett trevligt och inte alls krångligt sätt.

Hjälp till att stödja  Hjärt- och Lungfonden. KÖP en HJÄRTEUGGLA där 50 :- från varje uggla går till forskningen kring hjärtat och lungor.  Stl 21*30 (a4) 140:-   stl 30*42 cm 180:- tryck av original. Levereras utan ram.