När mina föräldrar bygde sitt hus vet jag att de lade stor möda vid att få det rakt och fint där huset skulle stå. Det hus vi har köpt ligger i en backe och man har valt att bygga huset i fyra våningar istället för kanske två som hade räckt om huset stått på plan mark.

Nu är det ju förståss lite det som är tjusningen. -Ja att huset har den här lutningen under sej och att man på så sätt har hela stan som utsikt. Kruxet är bara att det bir ett evigt kutande i trappor och nu har vi nån specialkonstruktion fastspikad i trappen mellan våning 2 och 3. Det är för att man ska kunna tapetsera och måla utan att vara 4 meter lång...

I alla fall så fanns det med "Bära upp köksbordet" på "To do listan". Det har stått längst ner sen vi flyttade in och köket ligger längst upp. 4 våningar och det är alltså 3 halvtrappor med en massa svängar. OCH en specialkonstruktion.

Först tog jag och den snygge bordet och sprang runt huset med. Ut genom altandörren, upp för slänten och in genomköksdörren. När det var dags för stolarna stod den snygge kvar uppe i köket och maskade så jag fick ta dom själv. Jag tog samma sväng och när jag kom där traskande och flåsande runt husknuten klockan halv 12 på natten med 2 köksstolar får jag syn på grannen. Något vill man ju alltid säga så jag förvånade mej själv med att säga "Godafton! Jag leker gående bord". Grannen såg skeptisk ut och frågade var bordet var varpå jag menade att det var jag och stolarna bara var rekvisita. När jag kom in drog jag samma lustighet för snyggo som faktiskt hade torkat av bordet minsann. Han fattade inte heller det kula med mitt skämt. Trist folk här uppe på Öster tycker jag... utan humor liksom :o)

Jag och den snygge har bott ihop i nån månad nu.

Jag tycker fortfarande att det är kul och han har inte klagat så högljutt han heller så i det stora hela går det bra.

Nåt vi inte har gjort så mycket i sommar är glott på teve. Dels har vi inte haft tid, sen när vi fick tid en kväll fick vi ägna halva kvällen åt att få fri sikt mellan soffa och teve, sen har det ju varit så fint väder i sommar att man gärna har suttit ute och glott en stund på kvällen istället.

Något som den snygge har fått för lite av den här sommaren är WOW. -World of wordcraft. Han har inte på något sätt klagat över det heller men faktum är att jag börjar bli lite bekymrad över honom. Det är viktigt att man gör det man trivs med i alla fall en liten stund då och då och just nu har tex jag smitit iväg till min lilla firma (som ska flytta hem till huset den med nån gång när det är genomförbart) och kokar lite, skickar lite beställningar, svarar på mail och pysslar. Jag hade gärna varit hemma och pysslat lite men dels måste de här grejorna göras och sen så såg jag att underläppen började darra på den snygge när jag skrev dagens "to do lista".

• klippa gräs
• röja undan en massa skräp ur slänten
• köra med grästrimmern
• måla element
• skruva ihop skåp
• mm mm

Jag klippte gräset, han körde trimmer och sörplade ur en massa snusk ur den lilla lilla dammen vi har fått med på köpet och sen hann jag plocka upp en säck med skräp från slänten innan jag noterade att läppen som sagt började darra på pojkstackarn. Han behöver göra nåt kul tänkte jag och bestämde mej för att åka hit till firman. Jag tipsade honom om att sticka ut å cykla eller nåt men då kom jag på att han ju så rackligt fått punka på sin fina hoj med 73 växlar. Det sista jag såg var en gosse med något mindre darrande läpp som började laga punka. Hurra!

Nåja, för att han ska kunna spela WOW igen bör han ha någonstans att hålla till och det rummet TRODDE vi var på gång att bli inflyttningsklart härom kvällen. Det var då vi la golv i sovrummet. Det är skitkul att lägga såna där fuskgolv och vi hade fått upp ett bra tempo när vi upptäckte att det är ett synnerligen ojämt golv fläckvis i huset vi köpt. Bort med golvet och iväg å köpa spackel blev det. Nu står "Spackla golv" och "Lägga golv IGEN" med på listan och just nu befinner vi oss i den berömda gruvningsfasen för att ge oss på att spackla. Det är ju festligt om det blir bättre än innan när man gör en sån sak och jag är skeptisk till att jag kan lyckas med det. Jag tror att den snygge också är skeptiskt till att jag kan lyckas med det och därför tror jag att han inväntar sin far till detta projekt. Jag ska ge honom en stund till att hålla tyst om sina tankar angående detta men sen tar jag väl lite sådär lagomt hotfullt fram spackel och grejs och sätter igång.

Titt som tätt tänker man på vad "Arga snickarn" skulle ha sagt om han fått varit med på ett hörn. "Vad har ni för tidsplan?!" är en sak han skulle ha sagt. "DU DÄR, du sätter igång med saker helt oplanerat" "OCH DU, varför PRATAR du inte?"

Man inser att det inte skulle bli ett dugg bättre om det gjordes ett avsnitt hemma hos än de program man sett och någonstans väcktes tanken till ett kombinationsprogram. Tänk en mix av Arga snickarn/Lyxfällan/Anna Skipper/Dr Phil!

Anna Skipper därför att jag och den snygge reagerar helt olika på snabbmat. Han magrar ur och jag fettnar till. Dr Phil därför att jag misstänker att Arga snickarns psykologhjälp inte räcker för alla inblandade alltid.

Förresten, det finns ju ett program till... ett där man får följa stackars människor som haft hantverkare hemma och där det gått totalt åt pipan med rustningen... Vad heter det?

Men va fan, här sitter jag och smiter undan... Nu ska jag koka klart här och sen ska jag baske mej hem och spackla golv. -Hur svårt kan det vara?!