Har varit på skolavslutning idag.

Brorsans dotter slutade nian och vi andra satt uppraddade i kyrkan. Hon var så otroligt fin jäntan. Hade en superfin klänning som jag också skulle vilja kunna ha. En rosa helt perfekt klänning som inte var för prålig och inte för simpel. Helt otroligt fint! Skorna ska jag också prova har jag bestämt mej för. Jag blev allt lite rörd bara jag såg henne och de andra.

Sen var det dags för lite musik. Först var det en helt otroligt spontan tjej som spelade fiol. Hon hade visst gjort låten hon spelade själv och att hon spelade lite fel och morrade till för det var ju bara charmigt.

Jag blev lite rörd och tårögd baske mej!

Efter detta: 2 tjejer som sjunger jättefint.
Jag blev lite rörd av det med.

Sen, en grymt duktig tjej som sjunger solo. Hon råkade komma av sej lite och fick en fnitterattack först och sen undrar jag om hon rent av tog till lipen för plötsligt bara sprang hon och satte sej, mitt i sången.
Vi gav henne världens applåd i alla fall för det vi hann höra var skitbra!

Jag blev lite rörd och tårögd.

Dags för stipendieutdelning:

Två stycken delades ut och det var med motiveringen "för goda studieresultat och för att ha inspirerat andra till goda studier" ja, nåt sånt... GISSA vem som knep det ena då?! Jojomen, MIN brorsdotter!

Jag blev mera rörd och tårögd.

Sen var det ju det vanliga. Fotografering och kramar hit och dit och många var det som tog till lipen. Jag träffade gamla klasskompisar och det var ju himlans roligt! Det var 25 år sen vi slutade 9:an var det nån som upplyste mej om. UJ!!!

Ok, dan fortsatte med en resa till Söderhamn där jag var på bolaget, Grengatan 1 och sen in på Hälsokraft för att få sommarens arbetsschema. Sen var det lunch med han som jag anser är så snygg och för all del trevlig också. Sen stack jag och masserade i Bergvik, hem och snackade lite med dottern och hann precis få fram halvkokta makaroner och lite köttbullar innan hon skulle åka till Ljusne/Söderhamn på avslutningsfest med sin klass.

Det har varit askallt idag.

Jag är STOLT över att hon tog långkalsingar...

Jag hade siktat in mej på en kväll i soffan och för några timmar sen for jag iväg och köpte mej en pizza. Då hände det. I korsningen när jag nästan var hemma kom jag att tänka på allt igen. På den fina klänningen, på sången och musiken i kyrkan, på minstingen i släkten som var så himla duktig i kyrkan, på stipendiet, på när jag gick i skolan...

och DÄR kom tårarna!

Nu har jag ätit pizza och snorat klart. Undrar om jag kan ha den där rosa klänningen nu när jag har ätit så mycket pizza?!