Morsan var nyss hit och då började jag dra i kylskåps- och frysdörrar med orden "men vaaad ska man äta idaaag då..." och "ååååå vad svårt det är att hitta på nåt" osv.

Mat hos morsan om en stund. Det här gjorde jag bra tycker jag.

På begäran. Här är receptet 

Räcker till bortåt 16 personer

• 2 dl vetemjöl
• 2 liter mjölk
• 2 pkt (1 gram) saffran
• 1 burk krossade tomater
• 1 gul lök
• 2 vitlökskyftor
• Kryddor: tex salt, citronpeppar, var lite påhittig där
• 1 kg lax i tärningar
• 500 g spenat
• hel 1 pkt (500 gram) fullkornslasagneplattor
• 1 pkt Kelda Ostsås 

Arbetsgång:
Koka ihop såsen enligt konstens alla regler.

Tillsätt lax och spenat och smaka av.
Varva såsen med lasagenplattorna och avsluta med att ringla över lite Kelda Ostsås.

Skjuts in i ugnen på 200 grader.

Antar att man kan skippa ostsåsen och göra en blötare sås från början å riva lite ost över.

Har ju legat i soffan och kurrerat mej och hade teven på. Först var det Smallville, berättelsen om Stålmannen som tonåring. Himla bra! Speciellt bra tycker jag själva kryptonitdelen är. Nu var det en snygg jänta som förvridit huvudet på unge stålis och jajamen, det slutade med att hon hade en bit kryptonit i fickan som hon plockade upp och vips rann krafterna ur herr superhjälte. Reflektion: Hur kommer det sej att han inte blir klen förrens damen i fråga plockar fram kryptoniten så att han ser den? Kan det vara så att vanligt textil fångar upp och kapslar in de ack så kraftslukande egenskaperna hos denna stenbit? I sånt fall så kanske stålis skulle satsa på rånarluva för att klara sej lite bättre. Eventuellt kanske det räcker med en kraftig foundation?! Kläder har ju gossen på kroppen så det kan vara händer och ansikte som bör skyddas. Funderar på om det kanske räcker med vanlig solskyddscreme med lite högre faktor.....

Tja, efter detta följde en RIKTIGT usel serie. Xena - Krigarprinsessan. Har aldrig orkat sätta mej in i den serien men de få gånger jag har sett det så brukar det vara självaste Xena och en annan tjej som är på väg nånstans. Ofta till häst. Iförd raffiga kläder som ska se lite porrigt medeltida ut. Tex har de gjutjärnsbehå och det kanske är förnuftigt när man fraktas till häst. Men var är hjälmen jäntor?!

Slåss gör hon också. Antar att man ska bli superimpad av henne när hon kastar omkring fiender så det yr i luften. I dagens avsnitt blev hon och den blonda bruden attakerade av en kille med ansiktsmask ala Robin i Läderlappen. Masken såg ut att vara av zink. Du vet zinkhink som man har blommor i. Tycker det ska skava...

I alla fall så kom jäntorna ridande och så plötsligt stannar de upp och lyssnar. Det är nåt. Men vad är det? Jooo, det är ju en PIL som kommer vinande i vinden. Snabbt som ögat kastar Xena upp en pinne/stav/spjut (vete fanken vad det ska vara, kanske ett krattskaft vad vet jag) och i denna fastnar pilen precis innan den ska träffa den blonda. Där pustar man ut. Men då är ju han med zinkhinken så nyfiken på om han träffat så han hoppar fram på stigen framför brudarna. Där står han snällt och avvaktar tills Xena får tid att lägga ifrån sej tyglar, puffa upp tuttarna, kolla att sminket sitter och sen med en dramatisk blick går dit och börjar ge honom storstryk.

Meanwhile står den blonda och pudrar sej eller nåt. Sen dyker det så påpassligt upp zinkhinksman nr 2 så hon också får nån att jonglera med. Brudarna fick sej några råsopar de med men det verkade bara muntra upp dem. Medans de krypande/krälande ala pooldancers tog sej upp stog herrarna i sin tur och avvaktade. Jäntorna väl på benen igen fläskade i för allt vad behån pallade och med viss fördröjning kastades grabbarna iväg i luften.

Jag stängde av teven.

Nu är det klart. Jag lider av mötesallergi och efter gårdagens överdos har jag fått en allergichock. Är yr i skallen och har avbokat en massage idag. Det hör till det ytterst ovanliga. Nu har jag degat i soffan med fukost och känner mej redan mycket bättre. Funderar faktisk på att städa eller nåt för nu känner jag mej utvilad. Alltså: jag kan köra på i hysteriskt tempo i 3 veckor och sen räcker det med en frukost i soffan för att bli ok igen. Gäller att tajma in en ledig förmiddag med 3 veckors intervall så kommer det här att gå geschwindt!

Har varit möte i kväll och jag hatar det.

Egentligen är det en trevlig idé. Man träffar folk och i det här fallet är det trevliga människor. Man snackar om saker som man har gemensamt, kläcker idéer och rätar ut frågetecken. ÄNDÅ: jag hatar det!

Det är det här med att det tar sån tid som jag inte riktigt fixar. Det kan räcka med att nån säger nåt om att kaffet är lite kallt så måste nån (jag) berätta om hur det var när vederbörande åkte på marknad för nån helg sen och skulle ha med en slurk välgörande kaffe i den nyinköpta termosmuggen. Efter att ha åkt nån mil läppjade jag försiktigt på det för att inte bränna mej och FAN VAD ÄCKLIGT... hade glömt att värma vattnet så det var krankallt vatten med kaffeklumpar i. Pulverkaffe löser sej visst inte i kallvatten. Berättade det här för en knallekolega och innan jag han beskriva hur det smakade sa han "mmm, det var kallt vatten med kaffelklumpar i va?!" Skönt med kolegor som förstår hur det är...

Ja, nu tappade man ju tråden.

Det är precis det som händer hela tiden på våra möten. Alltid är det nån som har nåt kul/spännande/sorgligt/irriterande... att säga och till sist kan det vara rent omöjligt att ta sej nånstans i dagordningen. Till nästa möte ska jag ta upp det här för det verkar som att alla egentligen vill hem till sitt i skaplig tid. Får ta med en rulle silvertejp och dra igen munnen på mej själv om jag känner att jag har för mycket att prata om.

Inser nu att med det där gänget kan det gå åt en del tejp.... Får leta billig silvertejp i morgon.

...inte som i inne utan som i mamma

Hon försöker få kontakt. Jag märker det tydligt. I morse kom hon och ringde på dörren just när jag var på väg till stan för att jobba. Förra veckan gjorde hon också små tappra försök. En dag 3 ggr. Det börjar kännas lite pinsamt att jag alltid är på språng men jag har givit ett halft löfte om att det kommer att bli lugnare framåt oktober. :o)

...heter min favoritfilm. Men igår fick jag se lite av den varan i verkliga livet.

Var på väg hem från Rättvik efter 3 dagars marknad och fick en bil efter mej i Edsbyn som blinkade utav bara helvete. Först trodde jag att han bara hade fått på alla lampor av misstag men sen så körde han om mej och vinkade. Jag vinkade tillbaka lite annonymt och funderade varför vinkar vi till varann, vi känner ju inte varandra... men då såg jag att han pekade. Undrar vad han pekar på... taket... men varför...???

Saken var som så att jag visst missat att stänga takboxen och åkt med den öppen i uppskattningsvis 10 mil utan att någon pekat eller blinkat. Jag stängde i alla fall takboxen och sen åkte jag vidare som om inget hänt.

Annars var det en bra marknad. På lördag kväll efter att ha mumsat i mej otroligt god mat på favoritrestaurangen i Rättvik fick jag sällskap av en annan knalle hemåt. Han skulle köpa snus så vi styrde den vingliga färden mot en lokal bensinstation. Där var det jordens hålligång!!! 2 myndiga poliser med armarna i kors på bröstet vaktade utanför och i dörren var det en inhyrd vakt som blockerade dörren för att endast släppa in någon när någon gått ut. Där stod de, ungdomarna och köade för att få komma in och köpa en korv och det kändes som att komma till Stockholms inneställen.

Jag skulle ju inte ha nåt men var jäkligt nära att ställa mej i kön bara för att få vara med och få känna pulsen.